Gotlandic pottery outside Gotland

Almgren O. 1916 Berättelse över gravundersökningarna vid Gödåker, Tensta sn, Uppland, juni 1915, Fornvännen, 76–103.

Almgren O., Nerman B. 1923 Die ältere Eisenzeit Gotlands, KVHAA, Stockholm.

Ambrosiani B. 1985 Södermanland mellan forntid och medeltid, Fornvännen, 24–39.

Andersson K. 1991 Skandinaviens guldfynd från romersk tid som indikatorer på politiska och/eller ekonomiska centra, (in:) J. Ringtved, C. Fabech (eds), Samfundsorganisation og regional variation. Norden i romersk jernalder og folkevandringstid. beretning fra 1. Nordiske jernaldersymposium på Sandbjerg Slot 11–15 april 1989, Jysk Arkæologisk Selskabs skrifter XXVII, Aarhus, 213–231.

Andersson K. 1995 Romartida guldsmide i Norden, Aun 21, Uppsala.

Andersson K. 2002 Sällsyntare än vad man tror. Den romerska importen från Gödåker-gravfältet, Uppland, (in:) U. Lund Hansen, J. Pind (eds), Drik – og du vil leve skønt, Publications from the National Museum 7, Copenhagen, 239–244.

Andersson K. 2016 Gödåker: ett romartida centrum i Uppland, The Swedish History Museum, Studies 27, Stockholm.

Arrhenius B. 1960 En vendeltida smyckeuppsättning, Fornvännen, 65–91.

Arrhenius B. 1964 Pottery, (in:) B. Arrhenius, W. Holmqvist (eds), Excavations at Helgö 2. Report for 1957–1959, Stockholm, 260–290.

Arwidsson G. 1941 Brillingefyndet. En skelettgrav från äldre romersk järnålder i Vaksala. Uppland, Årsbok för medlemmarna i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund, 7–18.

Bemmann J. 2003 Eine skandinavische Relieffibel aus Haverlah, Lkr. Wolfenbüttel, Fornvännen, 169–177.

Beskow-Sjöberg M., Arnell K.-H. 1987 Ölands järnåldersgravfält 1: Alböke, Köpings, Räpplinge, Löts, Egby, Bredsätra och Gärdslösa socknar, Stockholm.

Beskow-Sjöberg M., Hagberg U.E. 1991 Ölands järnåldersgravfält 2: Högsrum, Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Långlöt, Runsten, Norra Möckleby och Gårdby, Stockholm.

Bierbrauer V. 2008a “Alboin adduxit Langobardos in Italia”. Langobarden nach der Einwanderergeneration. Verliert die Archäologie ihre Spuren im 7. Jahrhundert?, (in:) J. Bemmann, M. Schmauder (eds), Kulturwandel in Mitteleuropa. Langobarden – Awaren – Slawen. Akten der Internationalen Tagung in Bonn vom 25. bis 28. Februar 2008, Bonn, 467–489.

Bierbrauer V. 2008b Die Langobarden in Italien aus archäologischer Sicht, (in:) M. Hegewisch (ed.), Die Langobarden. Das Ende der Völkerwanderung. Katalog zur Ausstellung im Rheinischen LandesMuseum Bonn, 22.8.2008–11.1.2009, Bonn, 108–151.

Bitner-Wróblewska A. 2001 From Samland to Rogaland: East-West Connections in the Baltic Basin during the Early Migration Period, Warszawa.

Bitner-Wróblewska A. (ed.) 2008 Archeologiczne księgi inwentarzowe dawnego Prussia Museum / Die archäologischen Inventarbücher aus dem ehemaligen Prussia Museum / Arheologičeskie inventarnye knigi byvšego muzeâ «Prussiâ», Aestiorum Hereditas I, Olsztyn.

Björk T., Persson T., Wilhelmson H. 2011 Istabygravfältet, Karlskrona.

Bocsi Z. 2008 Die Keramik aus zwei spätantiken Siedlungen am Balaton. Ordacsehi-Kis-töltés und Zamárdi-Kútvölgyi-dülö, Komitat Somogy, Ungarn, (in:) J. Bemmann, M. Schmauder (eds), Kulturwandel in Mitteleuropa. Langobarden – Awaren – Slawen. Akten der Internationalen Tagung in Bonn vom 25. bis 28. Februar 2008, Bonn, 415–430.

Bolin S. 1926 Fynden av romerska mynt i det fria Germanien. Studier i romersk och äldre germansk historia, Lund.

Bratt P. 2008 Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnåldern, Stockholm studies in archaeology 46, Stockholm.

Brorsson T. 2003 Keramiken på en centralplats. Lokal tradition, främmande impulser, (in:) B. Söderberg (ed.), Järrestad. Huvudgård i centralbygd, Stockholm, 341–372.

Brøndsted J. 1966 Danmarks oldtid 3: Jernalderen, København.

Daniel E., Lindén A.G., Persson M. 2005 Jordartskartan. Map of the quaternary deposits. Gotland, södra delen. Sveriges geologiska undersökning, Uppsala.

Edenmo R. 1998 Gravfältet vid Carlslund. Gravfält från äldre järnålder och boplatslämningar från yngre bronsålder. Arkeologisk undersökning, Uppland, Hammarby socken, Raä 214, Rapport – Riksantikvarieämbetet, UV Mitt 22, Stockholm.

Ekengren F. 2009 Ritualization – Hybridization – Fragmentation. The Mutability of Roman Vessels in Germania Magna AD 1–400, Acta Archaeologica Lundensia series in 4° 28, Lund, 57–70.

Eklund Y., Wikborg J. (eds) 1996 Bastubacken. Ett gravfält från äldre romersk järnålder. Raä 73, Vol. 15, Tryckta rapporter från Arkeologikonsult, Stockholm.

Elfstrand B. 1994 Sorunda. Del av gravfält från sen romersk järnålder – tidig vendeltid och delar av en underliggande tidigneolitisk boplats. Södermanland, Sorunda socken, Torp 6.72. Raä 309, Rapport – Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Undersökningsverksamheten, 1981:18, Stockholm.

Engblom S. 2001 En studie av gravkeramiken under romersk järnålder och folkvandringstid, (in:) B. Hårdh (ed.), Centrum och sammanhang, Uppåkrastudier 3, ACTA ARCHAEOLOGICA LUNDENSIA SERIES IN 8°, No. 34, Lund, 57–70.

Eriksson T. 2009 Kärl och social gestik. Keramik i Mälardalen 1500 BC–400 AD, Aun 41, Rapport – Riksantikvarieämbetet, UV Mitt 22, Stockholm.

Eriksson T. 2016 Suttung’s mead and jugs with tubular handles in Sweden, (in:) P. Pettersson Eklöv (ed.), Prehistoric Pottery Across the Baltic: Regions, Influences and Methods, British Archaeological Reports – International Series 2785, Oxford, 59–74.

Eriksson T., Lindahl A. 2012 The handicrafts of Iron Age pottery in Scandinavia, Lund Archaeological Review, 45–60.

Eriksson T., Lindahl A. forthcoming XRF-analysis on decorated vessels from c. 200–700 AD.

Faulkes A., Perkins R., Peel C. (eds) 1999 Guta Saga. The History of the Gotlanders, London.

Feathers J.K. 1989 Effects of Temper on Strength of Ceramics. Response to Bronitsky and Hamer, American Antiquity 54(3), 579–588.

Fernstål C. 2004 Delar av en grav och glimtar av en tid. Om yngre romersk järnålder, Tuna i Badelunda i Västmanland och personen i grav X, Stockholm.

Fischer S. 2005 Roman Imperialism and Runic Literacy. The Westernization of Northern Europe (150–800 AD), Uppsala.

Fischer S. 2014 Swedish Migration Period chamber Graves, (in:) A. Abegg-Wigg, N. Lau (eds), Kammergräber im Barbaricum. Zu Einflüssen und Übergangsphänomenen von der vorrömischen Eisenzeit bis in die Völkerwanderungszeit. Internationale Tagung, Schleswig 25.–27. November 2010, Schriften des Archäologischen Landesmuseums – Ergänzungsreihe 9, Neumünster, 387– 406.

Fors T., Gerdin A.-L. 2009 Vittene – en verkstadsplats från järnåldern, Göteborg.

Franzén R. 2007 Om folkvandringstida masksöljor med anledning av ett nytt fynd från Ösmo, Fornvännen 2007(3), 153–167.

Fredriksen P.D., Kristoffersen E.S., Zimmermann U. 2014 Innovation and Collapse: Bucket-Shaped Pottery and Metalwork in the Terminal Migration Period, Norwegian Archaeological Review 47(2), 119–140.

Gaimster M. 1998 Vendel Period Bracteates on Gotland. On the Significance of Germanic Art, Stockholm.

Gräslund B. 2018 Beowulfkvädet den nordiska bakgrunden, OPIA 64, Uppsala.

Gudesen H.G. 1980 Merovingertiden i Øst-Norge. Kronologi, kulturmønstre og tradisjonsforløp, Oslo.

Gustavson H., Hamilton J., Kitzler Åhfeldt L. 2006 Fragmenten från Tomteboda. Runsten med bildframställning eller bildstenar med runinskrift, Fornvännen 2006, 254–267.

Hagberg U.E., Beskow-Sjöberg M. 1996 Ölands järnåldersgravfält 3: Vickleby, Resmo, Mörbylånga, Kastlösa, Sandby, Stenåsa och Hulterstad, Stockholm.

Hamilton J. 2012 Bildstenar i mälarområdet. Uppställning, destruktion och övertäckning, Gotländskt arkiv 84, 161–170.

Hamilton J., Östlund S. 2012 Gravar och odling i Grönsta. Södermanland, Eskilstuna socken, Grönsta 1:.7 och 2:18, RAÄ 517:1, RAÄ 363:1 och RAÄ 62:1. Dnr 423-4406-2008. arkeologisk undersökning, Hägersten. Arkeologiska uppdragsverksamheten. UV rapport 2012:25. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

Hauken Å.D. 2005 The Westland Cauldrons in Norway, AmS-skrifter/Arkeologisk museum i Stavanger 19, Stavanger.

Hegewisch M. 2008 Zwischen Skandinavien und Mähren. Zum Verbreitungsbild der jüngerkaiserzeitlichen westmecklenburgisch-ostholsteinischen Formgruppe, (in:) J. Bemmann, M. Schmauder (eds), Kulturwandel in Mitteleuropa. Langobarden – Awaren – Slawen. Akten der Internationalen Tagung in Bonn vom 25. bis 28. Februar 2008, Bonn, 89–126.

Heidemann Lutz L. 2010 Die Insel in der Mitte: Bornholm im 2.–4. Jahrhundert: regionale und vergleichende Untersuchungen der jüngerkaiserzeitlichen Grabfunde, Berliner archäologische Forschungen 9, Rahden.

Herschend F. 1981 Två studier i öländska guldfynd I. Det myntade guldet, TOR XVIII, 1980, 33–194.

Herschend F. 1998 The Idea of the Good in Late Iron Age Society, Occasional Papers in Archaeology 15, Uppsala.

Hills C., Lucy S. (eds) 2012 Spong Hill. Pt. 9, Chronology and Synthesis, Cambridge.

Hulthén B. 1992 Rapport. En undersökning av keramik från det folkvandringstida gravfältet i Danmarksby. Danmarks sn, Uppland. Raä 100, unpublished report (Statens Historiska Museum in Stockholm).

Klindt-Jensen O., Bech J.-H. 1996 Slusegårdgravpladsen. Bornholm fra 1. årh. f. til 5. årh. e.v.t, Højbjerg.

Lindahl A., Olausson D., Carlie A., Stilborg O. 2002 Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer, Lund.

Lindeberg M. 2009 Järn i jorden: spadformiga ämnesjärn i Mellannorrland, Stockholm Studies in Archaeology 48, Stockholm.

Ljungkvist J. 2006 En hiar atti rikR. om elit, struktur och ekonomi kring Uppsala och Mälaren under yngre järnålder, Uppsala.

Lund Hansen U. 1987 Römischer Import im Norden: Warenaustausch zwischen dem römischen Reich und dem freien Germanien während der Kaiserzeit unter besonderer Berücksichtigung Nordeuropas, Nordiske fortidsminder 10, Köbenhavn.

Lund Hansen U. 2001 Gold rings – symbols of sex and rank. Necklaces and bracelets in Scandinavia and continental Europe from Late Roman and Migration Periods, (in:) B. Magnus (ed.), Roman Gold and the Development of the Early Germanic Kingdoms. Aspects of Technical, Socio-Economic, Artistic and Intellectual development A.D. 1–550, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Konferenser 51, Stockholm, 157–188.

Lund Hansen U., Przybyła M.J. 2010 Rosettenfibeln – ein Klassifikationsversuch, (in:) U. Lund Hansen, A. Bitner-Wróblewska (eds), Worlds Apart? Contacts Across the Baltic Sea in the Iron Age. Network Denmark-Poland 2005–2008, Nordiske Fortidsminder C 7, København–Warszawa, 241–286.

Lundborg L. 1994 Sund, Säffle. gravfält och boplatsområde från yngre järnåldern invid Byälven på Värmlandsnäs, Halmstad.

Løchsen Rødsrud C. 2012 I liv og død. Keramikkens sosiale kronologi i eldre jernalder, Oslo.

Machajewski H. 2001 Die Stempelverzierte Keramik in Westpommern, (in:) M. Meyer (ed.), “Trans Albim Fluvium”. Forschungen zur vorrömischen, kaiserzeitlichen und mittelalterlichen Archäologie. Festschrift für Achim Leube zum 65. Geburtstag, Rahden/ Westf., 359–372.

Mackeprang M.B. 1943 Kulturbeziehungen im nordischen Raum des 3.–5. Jahrhunderts. Keramische Studien, Leipzig.

Magnus B. 2008 Die Frau aus Grab 84 von Szentes-Nagyhegy und die gleicharmigen Relieffibeln der Völkerwanderungszeit, Communicationes Archæologicæ Hungariæ 2007, 175–194.

Mangelsdorf G. 2007 Remarks about the looped serpentine brooch from the Vendel period in the Baltic Sea region, (in:) B. Hårdh, K. Jennbert, D. Olausson (eds), On the Road. Studies in Honour of Lars Larsson, Acta Archaeologica Lundensia series in 4° 26, 282–286.

Müller S. 1888 Ordning af Danmarks oldsager 2: Jernalderen, København.

Myres J.N.L. 1977 A Corpus of Anglo-Saxon Pottery of the Pagan Period, Cambridge.

Nerman B. 1923 En utvandring från Gotland och öns införlivande med Sveaväldet, Uppsala.

Nerman B. 1925 Det svenska rikets uppkomst, Stockholm.

Nerman B. 1967 Den mellersta och yngre Vendeltidens gotländska keramik, Fornvännen 1967, 93–94.

Nerman B. 1969 Die Vendelzeit Gotlands. im Auftrage der Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 2: Tafeln. Die Zeichnungen von Harald Faith-Ell, Stockholm.

Nordahl E. 1952 En gravfält undersökning vid Kroksta i Åkerby socken, TOR 1952, 51–60.

Nowakowski W. 1996 Das Samland in der römischen Kaiserzeit und seine Verbindungen mit dem römischen Reich und der barbarischen Welt, edited by Claus von Carnap-Bornheim, Veröffentlichung des Vorgeschichtlichen Seminars Marburg 10, Marburg– Warszawa.

Nowakowski W. 2007 Po obu stronach Pasłęki – puchary grupy VIII na Sambii, (in:) M. Fudziński, H. Paner (eds), Nowe materiały i interpretacje. Stan dyskusji na temat kultury wielbarskiej, Gdańsk, 259–272.

Näsman U. 1984 Glas och handel i senromersk tid och folkvandringstid. En studie kring glas från Eketorp-II, Öland, Sverige / Glass and trade in the late Roman and migration period. A study of glasses found in Eketorp-II, Öland, Sweden, unpublished PhD thesis, Uppsala University.

Olsén P. 1945 Die Saxe von Valsgärde I, Uppsala.

Orton C., Tyers P., Vince A. 2001 Pottery in Archaeology, Cambridge.

Petré B. 1984 Arkeologiska undersökningar på Lovö, Stockholm.

Polásková Z. 1997 Stämpelornerad keramik på Gotland verkstäder och dekortraditioner, (in:) A. Åkerlund (ed.), Till Gunborg. Arkeologiska samtal, Stockholm, 253–258.

Polásková Z. 1998 Stämpelornerad keramik från järnåldern på Gotland. Stämpelidentitet, handstilar, verkstadstraditioner, Stockholm.

Przybyła M.J. 2009 Die Hakenkreuzfibeln aus dem Grab 4 aus Engbjerg auf dem Hintergrund anderer pressblechverzierter Hakenkreuzfibeln, (in:) L. Boye, U. Lund Hansen (eds), Wealth and Prestige. An Analysis of Rich Graves from Late Roman Iron Age on Eastern Zealand, Denmark, Tåstrup, 37–60.

Ramskou T. 1976 Lindholm Høje gravpladsen, København.

Rasch M., Fallgren J.-H. 2001 Ölands järnåldersgravfält 4: Böda, Högby, Källa, Persnäs, Föra, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge, Segerstad, Gräsgård och Ås, Stockholm.

Reisborg S. 1981 The pottery from Building Group 3, (in:) A. Lundström, H. Clarke (eds), Excavations at Helgö 7: Glass, Iron, Clay, Stockholm, 135–176.

Rice P.M. 2005 Pottery Analysis. A Sourcebook, Chicago.

Rundkvist M. 2003a Barshalder 1. A cemetery in Grötlingbo and Fide parishes, Gotland, Sweden, c. AD 1–1100. Excavations and finds 1826–1971, Stockholm.

Rundkvist M. 2003b Snake brooches of south Scandinavia. Ørsnes types L1, L2, J and H3, (in:) B. Hårdh (ed.), Fler fynd i centrum. Materialstudier i och kring Uppåkra, Uppåkrastudier 9, Lund, 97–121.

Sarauw G.F.L. 1923 Götaälvsområdets fornminnen, Göteborg.

Siegmund F. 1998 Merowingerzeit am Niederrhein. Die frühmittelalterlichen Funde aus dem Regierungsbezirk Düsseldorf und dem Kreis Heinsberg, Köln.

Stenberger M. (ed.) 1955 Vallhagar. A migration period settlement on Gotland, Sweden 2, Copenhagen.

Stilborg O. 2009 Bilaga 2. Gödåker, Dragby, Kyrsta, Vaxmyra och Håga – Studier av keramik från Uppland, (in:) T. Eriksson, Kärl och social gestik. keramik i Mälardalen 1500 BC–400 AD, Aun 41, Stockholm, 339–360.

Stjernquist B. 1955 Simris. 1. On cultural connections of Scania in the Roman Iron Age, Lund.

Stjernquist B. 1992 An Iron Age site at Kverrestad, in south-east Scania, with finds of pottery with stamped decoration, Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 9, 105–129.

Svantesson S.-I., Söderlund T. 2005 Jordartskartan. Map of the quaternary deposits. Gotland, norra delen. Sveriges geologiska undersökning, Uppsala.

Tejral J. 2009 Zur Frage langobardischer Funde nördlich der mittleren Donau, (in:) M. Hegewisch (ed.), Die Langobarden. das Ende der Völkerwanderung. Katalog zur Ausstellung im Rheinischen Landesmuseum Bonn, 22.8.2008–11.1.2009, Bonn, 52–71.

Theuws F., Van Haperen M. 2012 The Merovingian Cemetery of Bergeijk-Fazantlaan, Bonn.

Victor H. 2015 Sandby borg – ett fruset ögonblick under folkvandringstid, (in:) K-H Arnell, L. Papmehl-Dufay (eds), Grävda minnen från Skedemosse till Sandby borg. Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar, 96–116.

Wahlberg M. (ed.) 2003 Svenskt ortnamnslexikon, Uppsala.

Waller J. 1996 Dräktnålar och dräktskick i östra Mälardalen: kontinuitet och förändring under folkvandringstid och vendeltid, Aun 23, Uppsala.

Wexell A. 2008 Rapport över arkeologiska undersökningar av gravfält. Danmarksby, Danmarks socken, Uppland. Ett gravfält från folkvandringstid och tidig vendeltid. Raä 100, Stockholm.

Wołągiewicz R. 1993 Ceramika kultury wielbarskiej między Bałtykiem a Morzem Czarnym, Szczecin.